Medan barnen väntar på sommarlov plockar ägarna ut vinster. Men det är inte enbart genom aktieutdelningar – även försäljning är sätt att maximera vinstuttagen.
Gruset på skolgårdarna runt om i landet har precis sopats bort. Snart börjar nedräkningen till sommarlovet för landets skolbarn. Några av dem går på Engelska skolan i Bromma, där verksamheten är inhyst i en hög byggnad i rött tegel och ligger vackert belägen i utkanten av ett koloniområde.
Engelska skolan i Bromma är en skola av de drygt trettio som ingår i koncernen Internationella engelska skolan (IES) och som grundades av Barbro Bergström 1993. När man pratar om vinster i välfärden är det vissa skolföretag som framhåller att de inte tar ut någon aktieutdelning eller vinst, att överskottet återinvesteras i företaget eller används till att köpa upp andra företag. Det stämmer förvisso, men i själva verket innebär det bara en uppskjuten vinstutdelning. När företaget avyttras så beror priset både på vilka värden som finns i företaget och förväntad framtida vinst. Den skolpeng eller andra medel som inte tagits ut som aktieutdelning får företagaren då ut vid försäljningen.
Internationella engelska skolan är ett sådant exempel. Även om ägaren Barbara Bergström inte tagit ut någon aktieutdelning genom åren, så blev hon mycket förmögen då hon 2012 sålde 75 procent av aktierna till det amerikanska riskkapitalbolaget TA Associates för nästan 700 miljoner kronor.
Hon sålde ytterligare en del av aktierna när IES börsnoterades i fjol. Kursen sattes till 52 kronor per aktie och aktiekursen har sedan dess ökat med över 20 kronor per aktie. Barbara Bergströms samlade uttagna vinst på att driva skolan 1 20 år blev alltså omkring en miljard kronor. Väldigt mycket pengar, ungefär lika mycket som under det senaste verksamhetsåret betalats ut i lön till koncernens 1 973 lärare, direktörer och andra anställda.
Hur kan det då komma sig att Barbro Bergström kunnat skapa en så här vinstrik koncern? Huvudorsaken är sannolikt betydligt lägre personalkostnader, främst färre lärare per elev. Skolverkets statistik visar att på IES ska varje lärare undervisa nära 17 elever. På kommunala skolor går det drygt 12 elever per lärare.
På Engelska skolan i Bromma går 947 elever i årskurs 4-9. Upptagningsområdet är i hela Stockholm och varje morgon går en strid ström av barn i olika åldrar av tunnelbanan på Brommaplan och stretar upp för backen till höjden där skolan är belägen. För en skola i samma storlek som Engelska skolan i Bromma innebär detta att IES anställer ungefär 23 lärare färre jämfört med en lika stor kommunal skola. Det innebär att skolan varje år sparar in flera miljoner i personalkostnader, som de kan använda till annat; aktieutdelning, förmögenhetsuppbyggnad eller vad skolan nu väljer.
Välutbildade föräldrar
Sten Svensson, tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning, har utrett hur vinsterna i skolan uppkommit. Hans studier visar att företagen på den offentligt finansierade skolmarknaden valt att inrikta sig på tre olika kategorier av elever. Dominerar gör de skolföretag som specialiserat sig på elever med välutbildade föräldrar i grund- och gymnasieskolan, såsom IES gjort. Dessa skolor har hög status, gott rykte och goda elevresultat. Affärsidén är låg lärartäthet i kombination med att välja elever som kräver lite resurser.
– Visst har de hög kvalitet. Men det beror på att de har ett mycket segregerat positivt elevurval. IES är den koncern som har högst andel vägutbildade föräldrar.
– Därmed kan de ha stora klasser och låg lärartäthet. De och Kunskapsskolan utmärker sig genom sin låga lärartäthet. Det är detta de tjänar pengar på. De vänder sig till elever som fungerar bra i mycket stora klasser utan specialundervisning och extra stöd, säger Sten Svensson.
En forskningsstudie från 2013 skriven av Joacim Ramberg vid Stockholms universitet gerstöd åt detta. Studien visar att det är åtta gånger större chans att elever i behov av stöd har tillgång till specialpedagogiska insatser på en kommunalgymnasieskola jämfört med en fristående. De privatdrivna skolorna satsar generellt mindre på till exempel elevhälsa, 2015 var det 660 kronor mindre per elev. Det låter kanske inte så mycket, men på en skola med 500 elever innebär det att den privatdrivna skolan får 330 000 kronor över till annat.
Generösa med betygen
Mycket lite forskning har analyserat resultatsskillnaderna mellan fristående och kommunala friskolor. Men i fjol kom en studie från IFAU av Björn Tyrefors Hinnerich och Johan Vlachos. Den visar att kommunala skolor får bättre resultat på de nationella proven än elever på friskolor. Enligt studien gör även friskolorna en generösare provbedömning än kommunala skolor. Sett till PISA-poäng uppvisar annars de privatägda skolorna bättre resultat än de gemensamt ägda. Men dessa skillnader beror främst på elevunderlaget och andra socioekonomiska faktorer på skolnivå. OECD som undersökt saken visar rent av att privata skolor presterar sämre än kommunala skolor när man tar hänsyn till dessa faktorer.
Snart är det sommarlov.