Ska lärare och klasskamrater behöva stå ut med att kallas jävla hora, bli spottade på och kanske även slagna?
I aktuella boken ”Brottsplats skolan” berättar Vesna Prekopic, tidigare rektor, om det ökande våldet i en svensk skola, där klassamhället stärks snarare än motverkas.
Sofia Wikman, docent i kriminologi vid Gävle Högskola har doktorerat på våld i arbetslivet och bekräftar i tidningen Skolvärlden att medan våldsbrotten både på allmän plats och i bostaden har sjunkit de senaste fyra decennierna, har hot och våld på arbetsplatsen mer än fördubblats sedan 1982. Och ökningen är störst i kvinnodominerade välfärdsyrken, alltså i vården, omsorgen och inte minst – skolan.
När antimobbing-organisationen Friends gjorde en Novus-undersökning i samarbete med Örebro universitet nyligen visade den att 7 procent av eleverna mellan sju och 18 år vittnade om att de blivit utsatta för så allvarligt fysiskt våld i skolan att de behövt uppsöka vård. Var fjärde barn hade utsatts för någon form av allvarligt våld i skolan under det senaste året.
– Föreställ dig ett stort svenskt företag där 7% av de anställda varit utsatta för grovt våld senaste året. Hur skulle samhället reagera på det? sa Friends generalsekreterare Maja Frankel i samband med rapportsläppet.
Samtidigt har hoten och våldet mot lärare och rektorer ökat kraftigt. Lärarfacken har i flera rapporter visat på en oacceptabel situation på många skolor. Ändå är många lärare rädda att berätta, dels av rädsla för att hoten och våldet kan bli värre, för att det är förenat med skamkänslor att som lärare inte kunna skapa nödvändig lugn och ro, men också för att skolan kan få dåligt rykte på den skolmarknad som gäller, och elever då flyttar sin skolpeng någon annanstans.
Våld i skolan är även på agendan nu i och med en omtalad bok av tidigare rektorn Vezna Prokopic. ”Brottsplats skolan” heter den, och där skildras en verklighet i klassrummen bokstavligen präglad av spottloskor som flyger, snarare än kunskap. Eller som det står i en anmälan till Arbetsmiljöverket från Tullskolan, Karlskrona, citerad av ETC, som också har en längre intervju med Vezna Prokopic:
“Just nu är det väldigt svårt. Vi lyckas inte. Personalen får skölda för att skydda sig mot saker som flyger. Detta för att skydda sig själva men även skydda andra elever. Det kan hända allvarliga saker om sakerna träffar fel eller träffar någon annan elev. Personalen får utstå mycket slag och spott.”
858 sådana anmälningar fick Arbetsmiljöverket ta emot förra året.
Vezna Procopic skriver under på att problemen med våld och hot har förvärrats i marknadsskolan, där klassamhället hårdnar och barn med redan sämre förutsättningar samlas på samma skolor. En nedåtgående spiral. Men hon menar att problemet med våldet förekommer i fler skolor än bara i utsatta områden.
– Det är så många bitar i det här. Och en stor bit är att vi har en marknadsskola. Och att alla elever är en vandrande påse pengar. Som i förlängningen också är det som gör att både lärare och rektorer har ett jobb. Och om en skola får dåligt rykte så är det ingen som självmant vill gå där. Det blir ofta de elever som inte har något annat val som hamnar på vissa skolor. Men det här är inte heller bara ett förortsproblem i storstäderna, det sker i alla åldrar och på alla möjliga skolor, säger hon till ETC:s Sofie Axelsson.
Enligt Vezna Prokopic borde det gå betydligt snabbare att stänga ner skolor än idag men också att reaktionerna när elever använder glåpord eller våld måste bli betydligt snabbare och mer resoluta.
– Vi vet att ett våldskapital betyder någonting. Att det våldet som den här eleven brukar utanför skolan har en ganska hög risk att på ett eller annat sätt följa med in till skolan. Eller precis utanför skolan i skolans område. Det är något som man ska diskutera tycker jag, säger Vezna Prokopic till ETC.
En av de lärare som intervjuas i boken är Caroline Andersson, som drabbades av att en elev tog strypgrepp.
– Jag tror att jag som drabbad lärare måste berätta, så att mina kollegor i sin tur vågar prata. Det är många som utsätts för hot och våld utan att få hjälp och stöd. Vi måste komma till rätta med den tystnadskulturen och vi måste anmäla incidenter. Först då kommer samhället förstå hur stort det här problemet är på skolorna. Mörkertalet är enormt, säger Caroline Andersson i en intervju med tidningen Vi lärare.
Läs mer om problemet med våld i skolan här:
Vesna Prokopic intervjuad i ETC
Och i DN kultur
https://www.dn.se/kultur/vesna-prekopic-skolverket-behover-snabbt-ett-nytt-uppdrag/
Friends rapport om våld i skolan
https://friends.se/7-elever-utsatta-for-allvarligt-vald-i-skolan/
Linnea Lindquist, rektor och välkänd skoldebattör: Fyra åtgärder mot våldet i skolan.
https://www.svd.se/a/2Bej4G/rektor-linnea-lindquist-fyra-atgarder-mot-valdet-i-skolan
Om lärares försämrade arbetsmiljö och vad man kan göra förebyggande. Sveriges lärare
https://www.sverigeslarare.se/rad-och-stod/arbetsmiljo/hot-och-vald/
Intervju med kriminologen Sofia Wikman, om ökningen av våld i bla skolan. Skolvärlden
https://skolvarlden.se/artiklar/forskaren-rod-trad-mellan-besparingar-och-vald-i-skolan
Vi lärare: Attackerade läraren berättar i ny bok om skolvåld
https://www.vilarare.se/nyheter/vald-i-skolan/attackerade-lararen-berattar-i-ny-bok-om-skolvald/