Priset på tomater, sallad, ägg och andra basvaror fortsätter den historiska uppförsbacken.
Även om den inte är lika brant som i februari.
Det här visar SCB:s konsumentprisindex.
Och en viktig fråga är vart pengarna tar vägen, för många bönder anser att de inte fått del av mellanskillnaden.
Uppåt. Uppåt. Det handlar förhoppningsvis om humöret inför helgen. Men också om matpriserna, som trots välvilliga eller önsketänkande prognoser i veckan om en nedgång, tvärtom fortsatte att stiga i mars. Det visar SCB:s Konsumentprisindex (KPI). Men de steg inte lika mycket som i februari.
Livsmedel och alkoholfria drycker blev 1,2 procent dyrare i mars jämfört med februari när de gick upp 2,7 procent. Årsförändringen – alltså hur priset utvecklats jämfört med året före – låg då på 21 procent. Matpriserna har aldrig ökat så mycket för konsumenterna i Sverige på ett år.
– Tittar vi bakåt i tiden brukar matpriserna i snitt stiga med en halv procent i mars, så det vi ser nu är fortfarande en hög prisökningstakt. Men den är inte lika hög som den senaste tiden, vilket sänker inflationen något från de höga nivåer vi befinner oss på, säger John Eliasson, prisstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.
– I mars i år steg priserna på livsmedel och alkoholfria drycker med 19,7 procent jämfört med mars förra året. Så även om priserna fortsätter att öka så ökar de inte fullt lika snabbt längre.
Så vart tar pengarna vägen. Var är slukhålet? Vid påsk var många äggbönder ute och protesterade i media och menade att det inte var till dem. Trots att de fått kraftigt höjda kostnader till följd av inflationen och kriget har de fått en blygsam del av prisökningen för konsumenterna.
– Priset har gått upp rätt så bra till konsument. Men vart pengarna tagit vägen vet inte jag, säger till exempel äggproducenten Peter Andersson som inte tagit ut någon lön på ett halvår, till SVT
En jämförelse mellan priset på ägg för ett år sedan och nu visar att det stigit med hela 30 procent i butik, enligt SCB:s konsumentprisindex. En äggproducent berättar för SVT att han har fått 20 öre mer per ägg, medan priset för hans ägg gått upp med 1,50 kronor per styck i butik.
– Tyvärr utnyttjar dagligvaruhandeln sin maktposition och pressar ner priserna till oss producenter och packerier för att få en så stor marginal själva som möjligt. Man måste förstå att det är vi äggproducenter som tar hela smällen, säger han, till SVT.
En förklaring till vart pengarna tar vägen finns i de fortfarande ansenliga bonusar som delas ut till ledarskiktet hos de tre matjättarna, Coop, Axfood och inte minst ICA. Det pågår också utredningar om kreativ bokföring för att nå ökad vinst i ICA, trots krisen.
En som anser att sådan bokföring pågår är Jens Nylander, IT-entreprenör och analytiker som intervjuats av bla Realtid efter att han anmält ICA-gruppen till Konkurrensverket. Nylander har digitaliserat ca. 13 000 bokslut under en 10 års period för alla ICA handlare och deras cirka 1232 aktiebolag och samlat informationen om utdelningarna.
”Det finns även mer än 6 miljarder i så kallade extra vinstutdelningar som media och allmänheten missar eftersom de döljs på ett smart sätt. Det finns även ett kreativt sätt att undvika insyn i bokföringen” uppger Jens Nylander.
Mer om matpriserna från SCB:
Matpriserna har stigit även för dagligvaruhandeln
https://www.scb.se/pressmeddelande/matpriserna-har-stigit-aven-for-dagligvaruhandeln/
Historisk ökning av matpriserna senaste året
https://www.scb.se/pressmeddelande/historisk-okning-av-matpriserna-senaste-aret/
Mer om hur Ica-handlarna försöker dölja utdelningen
https://www.jensnylander.com/hur-ica-handlarna-forsoker-dolja-utdelningarna/
Jens Nylander anmäler ICA för misstänkt kartellbildning
https://www.di.se/nyheter/ica-anmalt-for-misstankt-kartellbildning/
https://www.dagensps.se/privatekonomi/ica-anmals-misstanks-for-kartellverksamhet/
https://www.realtid.se/han-anmaler-misstankt-kartellbildning-hos-ica-till-konkurrensverket/