Nu har välfärdsindustrin fått upp ögonen för våldsutsatta kvinnor.
– Vi har länge varnat för den här utvecklingen när kvinnojoursverksamheten blir en marknad. Det är en stor fara när över 30 års erfarenhet hos de ideella jourerna försvinner samtidigt som man nu kan profitera på kvinnors utsatthet, säger Maj Karlsson, Vänsterpartiets socialpolitiska talesperson.
Skolor, sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg. Vinstdrivande bolag etablerar sig inom den ena tidigare gemensamma samhällssektorn efter den andra. Det var bara en tidsfråga innan privata aktörer skulle inse att misshandlade kvinnor också går att göra affärer av. Enligt Socialstyrelsens senaste kartläggning från 2019 bodde minst 12 700 personer en period på skyddat boende under ett år. Nära hälften av dem var barn.
Antalet vuxna och barn har också blivit klart fler sedan den mätning som gjordes 2012, vuxna har blivit 38 procent fler och för barn handlar det om nästan en fördubbling. Så här finns pengar att hämta från skattebetalarna. Tillsammans omsätter de privata bolagen som erbjuder skyddade boende för våldsutsatta kvinnor nästan en miljard per år och de gör vinst på 45 miljoner.
Det totala antalet skyddade boenden har nästan fördubblats samtidigt som de ideella kvinnojourerna som är anknutna till de rikstäckande kvinnoorganisationerna Unizon och Roks, har sett en minskad efterfrågan på skyddade boenden.
Utvecklingen väcker oro hos Unizon och Roks, dels för att kvalitén på skyddet och omvårdnaden sjunker för kvinnorna som placeras där, dels för att de vinstdrivande bolagens boenden också är dyrare för kommunerna så att även antalet platser riskerar att bli färre på sikt, när kommunernas ekonomi inte tillåter samma upphandling.
– Vi har märkt att det är färre kvinnor som hör av sig och frågar om en plats i skyddat boende, att få en plats i skyddat boende behöver beviljas av socialtjänsten idag och det har blivit mycket svårare för kvinnor att få det stödet, berättar Olga Persson, generalsekreterare för Unizon för Sveriges Radio Ekot.
Att kommunernas socialtjänster köper in fler platser av privata vinstdrivande bolag och placerar de våldsutsatta kvinnorna där, istället för på de traditionella kvinnojourerna, det märker även Roks, den andra stora kvinnoorganisationen. Kvinnor har ringt personal de känner på Roks jourer och vittnat om att det varit ny oerfaren personal och att de lämnats ensamma i inhyrda sommarstugor. I en granskning av Hem & hyra av anmälningar som gjorts till Ivo (Inspektionen för vård och omsorg) gällande bristande kvalitet på skyddade boende, gällde samtliga privata utförare.
Priset hos de privata är trots den sänkta kvaliten högre.
– Jag tror att den genomsnittliga kvinnojouren tar 800 kronor. Hos privata aktörer har jag inte hört om någon som tar mindre än 1500 kronor per dygn. Det kan vara 3000 kronor dygnet, säger Jenny Westerstrand till SR Ekot.
Marknaden är oreglerad. I princip vem som helst kan erbjuda skyddat boende och det är kommunernas socialtjänst som ska ansvara för att de boenden de anlitar har god kvalitet. När ansvariga på kommuner ska förklara varför de väljer att anlita privata aktörer allt oftare är det för att andelen kvinnor som behöver skydd ökar och att de privata bolagen köper upp eller hyr billiga boenden där det finns tillgång, ofta i avfolkningskommuner.
– Det är ett tydligt svar från oss i Vänsterpartiet att vi aldrig kommer acceptera den här vinstjakten som nu tar sig in på det ena området efter det andra i vår välfärd. Och nu gäller det kvinnojourerna.
– Att förbjuda vinster i välfärden är att rädda kvinnoliv, avslutar Maj Karlsson, Vänsterpartiets socialpolitiska talesperson.