Hoppa till huvudinnehåll

Kan Teslastrejken leda till begränsningar av sympatirätten?

Mitt i glädjen över att många fackförbund solidariskt ansluter med sympatiåtgärder till IF Metalls Teslastrejk, höjer strejkforskaren Jesper Hamark ett varningens finger.
-Jag förstår att konflikten upprör både arbetsköpare och borgerlighet. Det är möjligt att de vill ta chansen och få igång en debatt och en eventuell ändring, säger han till Arbetsvärlden.
Det verkar tack och lov dock inte gå smidigt, för det är tvärt nej från såväl LO som TCO och Saco.

Fler och fler fackförbund visar sitt stöd i både ord och handling för IF Metalls Teslastrejk. Seko, Transport, Målarna, Elektrikerna, Fastighets, Hamnarbetareförbundet, ST och Musikerförbundet, som stoppar soundtracket från SVT:s storserie ”Historien om Sverige” från att spelas i mediaspelare i Teslabilar.
“Vi tror att en åtgärd som riktar sig mot själva innehållet i Teslas affär, körupplevelsen, kan vara ett viktigt sätt att påverka företaget. För vad vore en roadtrip utan bra musik?” säger Musikerförbundets ansvarige förhandlare Mattias Qvarsell i ett pressmeddelande.

Igår varslade också Byggnads om sympatiåtgärder för IF Metall. Servicearbeten och byggnationer som tillhör TM Sweden, Teslas dotterbolag, kommer att sättas i blockad från och med den 28 november 2023, klockan 06:00 och till dess att IF Metall och Tesla skrivit på kollektivavtal eller Byggnads återkallar sympatiåtgärden av något skäl.
– För Byggnads är det självklart att stödja IF Metall i den här frågan. Det hela är väldigt enkelt, i Sverige kör vi med kollektivavtal, säger Johan Lindholm, förbundsordförande för Byggnads.

Men arbetsgivarsidan är alltmer irriterad över att sympatiåtgärder används som en del av fackets kamp för kollektivavtal.
”Det är inte okej att företag med nyligen tecknade kollektivavtal ska drabbas av konfliktvarsel på detta sätt. Har man avtalade löneökningar och villkor ska man också omfattas av fredsplikten, det är en bärande del i den svenska modellen”, skriver Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega i ett pressmeddelande.

Den svenska modellen, som bygger på att arbetsmarknadens parter reglerar arbetsförhållanden genom kollektivavtal, står ju i centrum för konflikten. Arbetsgivarna anser att sympatiåtgärder hotar modellen, medan facken tvärtom försvarar dem som nödvändiga för att upprätthålla den.

När Svenskt Näringsliv nu försöker sig på en invit om att införa en proportionalitetsprincip blir därför det blankt nej från både LO och tjänstemannanfacken.

”Finns inte skäl”, ”finns inte anledning”, låter svaren från LO, TCO och Saco på Svenskt Näringslivs idé, enligt Arbetsvärlden.

”Några förhandlingar är inte aktuella. Den överenskommelse om konfliktåtgärder som träffades för några år sedan skulle avgöra frågan för lång tid framåt.”skriver Sofie Rehnström jurist på LO:s avtalsenhet.

Strejkforskaren Jesper Hamark, doktor i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet, tror dock att Teslastrejken, om den blir långvarig, kan leda till en skarpare debatt om begränsningar av sympatirätten.
– Det är mycket möjligt att en sådan debatt blossar upp. Och fem partier i riksdagen har redan antingen motionerat eller har i sina program att inskränka rätten till sympatiåtgärder, säger Jesper Hamark, , till Arbetsvärlden.

Jesper Hamark varnar för att en vidare nedmontering av stridsrätten kan få stora konsekvenser för kollektivavtalssystemet och den svenska modellen.
– Det skulle betyda att nästa gång det kommer ett sådant här utländskt större företag som vill ställa sig utanför skulle det bli svårt att konflikta sig till kollektivavtal. Då väntar en omvälvning på arbetsmarknaden. Då riskerar vi i förlängningen att kollektivavtalssystemet monteras ned, säger Jesper Hamark till Arbetsvärlden

Även Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt reagerar över signalerna från Svenskt Näringsliv att se över sympatirätten och att de dessutom fört på tal införandet av en proportionalitetsprincip. Han påminner om att tjänstemannafacken och LO kom överens med arbetsgivarna om inskränkt strejkrätt för fem år sedan, efter hamnkonflikten, och då uppfattade Unionen att detta ändå skulle vara nog för arbetsgivarna.

­­– Vi har gjort en överenskommelse om konfliktreglerna och det har varit vår utgångspunkt att det löste vad arbetsgivaren ansåg vara ett stort problem. Med den lösningen var min upplevelse att det fanns en gemensam uppfattning att konfliktreglerna i övrigt är väl balanserade, säger Martin Wästfelt, till Arbetsvärlden.

En allmän proportionalitetsregel anser han är otänkbar och även att generellt begränsa sympatirätten, men han är ändå beredd att diskutera med arbetsgivarna.
– Vi har själva hamnat i en diskussion om samhällsfarlighet. Det är tekniskt komplicerat med en väl avvägd balans. Det finns saker man kan diskutera, finkalibrering och den typen av saker, men principiellt skulle jag säga att som det ser ut nu är en rimlig och nödvändig avvägning för att vår modell ska fungera och leverera, säger Martin Wästfelt till Arbetsvärlden.

Erland Olauson, tidigare avtalssekreterare för LO och den som utformade parternas förslag om inskränkt strejkrätt 2018, delar dock inte den bilden. Något löfte om att inte återkomma med nya krav på inskränkningar gavs aldrig, menar han.
– Jag tolkar det som att om man är på arbetsgivarsidan och har medlemsföretag som blir utsatta måste man visa förståelse för att de tycker att det är en besvärlig situation. Samtidigt tror jag att arbetsgivarsidan är angelägna om att det system som funkat sedan 1930-talets Saltsjöbadsavtal ska fortsätta att fungera, säger Erland Olauson.

De pågående och varslade sympatiåtgärderna i Teslakonflikten är lagenliga, och även symmetriska, noterar tidningen Lag&Avtal. I medbestämmandelagen som infördes på 1970-talet tog man, med lätt moderniserat språk, in fredspliktsbestämmelserna från 1928 års kollektivavtalslag. Rätten att ”bispringa annan” blev ”hjälpa annan” och är alltså en rättighet som snart fyller 100. Det som förändrats är att arbetsgivarna själva är mindre benägna att sympatilockouta, eftersom det slår tillbaka mot dem själva i form av förlorade arbetsdagar marknadsandelar och (Rötts tillägg) vinst.

Arbetsgivarsidan har därför trappat upp talet om förbud och proportionalitet. Svenskt Näringsliv har länge vurmat för en förändring, precis som man gjorde i Lasfrågan. Eventuellt finns också en riksdagsmajoritet till höger för att tillsätta en översyn av sympatirätten.

Läs mer här:

Svenskt näringsliv: Sympatirätten bör ses över. Arbetsvärlden

https://www.arbetsvarlden.se/svenskt-naringsliv-sympatiratten-bor-ses-over/?utm_source=idrelay&utm_medium=email&utm_campaign=2023-11-14&utm_content=Svenskt%20N%C3%A4ringsliv%3A%20Sympatir%C3%A4tten%20b%C3%B6r%20ses%20%C3%B6ver

Unionen: Otänkbart med begränsad sympatirätt. Arbetsvärlden

https://www.arbetsvarlden.se/unionen-otankbart-med-generellt-begransad-sympatiratt/

Anas en strängare syn på sympatiåtgärder? Lag och avtal

https://www.lag-avtal.se/nyheter/anas-en-strangare-syn-pa-sympatiatgarder/4208447

Facken nobbar förhandlingar om sympatirätten

https://www.arbetsvarlden.se/facken-nobbar-invit-ingen-forhandling-om-sympatiratten/

Taggar