Samhall får hård kritik i en granskning av Riksrevisionen, liksom av fack, funkisorganisationer och i en ny bok av den granskande journalisten Elinor Torp.
Uppdraget att ge funktionsnedsatta meningsfull sysselsättning krockar med kravet att nya Samhall ska gå med vinst.
I sin bok om städbranschen ”Rent åt helvete – vägen till skuggsamhället” skriver Elinor Torp, undersökande journalist på Dagens Arbete, om hur otroligt utsatta de anställda på nya vinstdrivande Samhall är. Bland andra träffar hon städaren Yolene som har autism och blir så stressad av kraven och det omänskliga tempot att han tar livet av sig.
– Inom ramen för Dagens Arbete har jag och flera kollegor granskat Samhall under minst 10 år. Även då såg vi att det fanns stora problem med arbetsmiljön, men när vi började granska det här bolaget, så fanns ändå plats för människor med Downs syndrom och människor med psykiska och fysiska funktionsvariationer. Idag så är de helt borta ifrån Samhall. Man måste klara av att städa ute hos kund, och på de här tuffa schemana. Och det har blivit ”kunden kräver, kunden kräver”, säger Elinor Torp i Rötts intervju.
– Att anpassa arbetsmiljön till människor med ofta svåra funktionshinder har helt kommit bort, och då undrar man ju: är det verkligen så att staten ska ge de här nästan 7 miljarderna varje år till Samhall när man faktiskt inte skapar meningsfulla uppgifter åt människor som är svaga på arbetsmarknaden.
Elinor Torp anser att det verkligen kan ifrågasättas, och det finns heller ingen transparens i hur pengarna används. De hundratals städarna och första linjens chefer på Samhall hon träffat under lång tid under granskningen för Dagens Arbete ,visar att problematiken inte utgår från några anekdotiska berättelser utan att den uppdrivna stressen är satt i system.
– Det är många som har det precis som Yolene i boken. Han var ju en autistisk kille som var så jäkla glad. Han ville till Samhall och hade en hög arbetskapacitet kroppsligt, han var stark men kan man nånting om autism så vet man att det värsta som finns är oförutsägbarhet, att kastas hit och dit, att inte ha nån struktur, säger Elinor Torp.
– Jag skulle inte klara av att jobba så själv, med de här detaljstyrda minutschemana som de har. Det är så snurrigt, och så olämpligt!
Vd för detta vinstdrivande Samhall heter Sara Revell Ford och i ett aktuellt reportage i Arbetet lovar hon att cheferna ska få mer tid till sina medarbetare och arbetsuppgifterna anpassas bättre.
– Jag tillträdde som vd för två och ett halvt år sedan och har sett behovet av en förändringsresa som handlar om att vi sätter fokus på medarbetare, på medarbetarnas utveckling, arbetsmiljö, transparens och hur vi gör affärer, säger Sara Revell Ford till Arbetet.
Förändringsresans två första steg ska, enligt vd, vara att områdescheferna, som arbetar närmast de anställda, ska få mer tid för sina medarbetare och cheferna ska få färre anställda att ansvara för.
Enligt Riksrevisionens kritiska granskning beror Samhalls brister framför allt på att regeringens styrning har varit starkt fokuserad på kraven på att bolaget ska vara inriktad på affärer och ekonomisk utveckling.
I en rapport från Arbetsförmedlingen berättar också arbetsförmedlare att Samhall försöker styra vilka av de sökande funktionsnedsatta som ska få anställning, så att de kan välja dem som är friskare och starkare!
– Vi måste ha rätt balans i det så att inte det skapar beteenden som inte är önskvärda. Och det där är ju inte ett önskvärt beteende, kommenterar Sara Revell Ford, i Arbetet.
Så hur går det här ihop? Att Samhall ska sköta samhällsuppdraget och skapa meningsfull, utvecklande sysselsättning för människor som har funktionsnedsättningar – samtidigt som företaget ska göra vinst på dem? Enligt en lång rad organisationer, människor med insyn – och Vänsterpartiet – går det inte.
Vi menar att grundproblemet är just kravet på affärsmässighet – det driver upp tempot, höjer kraven på de anställda och sållar bort de som inte håller måttet.
Almega Serviceföretagen och även Scoopi, organisationen för sociala företag, är bägge mycket kritiska mot Samhall, men har andra perspektiv. De anser att samhall får för mycket statliga bidrag, bidrar till osund konkurrens och är en daterad bjässe. De förordar allt från privatisering till att Samhalls roll blir betydligt mindre.
Vi delar inte deras uppfattning. Det är inte Samhall som ska bantas bort eller läggas ner utan kravet på affärsmässighet som ska bort – det går inte att förena med grunduppdraget: att skapa utvecklande jobb åt personer med funktionsnedsättning.
Vänsterpartiets Samhall- förslag :
*Samhall behöver utvecklas – inte avvecklas. Det finns stora möjligheter att utveckla Samhall i rätt riktning så att verksamheten fungerar för den målgrupp som verksamheten skapades för. Vänsterpartiet har fem konkreta förslag:
*Avskaffa kravet på affärsmässighet – fokus ska ligga på grunduppdraget
*Ge Samhall ett tydligt uppdrag att bredda sin verksamhet med syftet att kunna ta emot, ge stöd och utveckling till personer som står längst från arbetsmarknaden
*Genomför en ordentlig kartläggning av individens styrkor och utmaningar i samband med anvisning till Samhall – så att arbetsuppgifter och stöd kan anpassas till individen
*Förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet och ge de anställda och deras fackliga representanter större inflytande
*Öka inflytandet och delaktigheten för de som Samhalls verksamhet är till för: personer med funktionsnedsättning. Ge funktionsrättsrörelsen representation i Samhalls styrelse.
Läs mer här:
Artikeln om Samhall i Arbetet.
Rötts intervju med Elinor Torp ”Människorna som städar Sverige”.
https://www.rott.nu/nyheter/elinor-torp-om-manniskorna-som-stadar-sverige/
https://funktionsratt.se/funktionsratt-sverige-instammer-i-riksrevisionens-kritik-av-samhall/
https://fastighetsfolket.se/2022/10/19/dags-for-hogerpartierna-att-ta-politiskt-ansvar-for-samhall/
https://da.se/2021/03/kravet-pa-affarsmassighet-maste-bort/
Rasmus Landström, AB kultur, om Samhalls rovdrift på de anställda.
https://www.aftonbladet.se/kultur/a/2B0PXr/rasmus-landstrom-om-samhalls-rovdrift-pa-de-anstallda