FN:s livsmedelsprogram, världens största humanitära organisationen, tvingas minska hjälpen till utsatta människor eftersom givarländerna väljer att lägga sina resurser på annat.
-De som går hungriga i år kommer att svälta nästa år, säger Carl Skau, biträdande chef för FN-organisationen till Sveriges Radios Ekoredaktion.
I helgen var Ukrainas president Zelenskyj i Sverige, vilket var oerhört välbevakat i all media. Zelenskyj gavs visserligen inte löfte om några Jas Gripen på Harpsund vid detta tillfälle, men dock löfte av Ulf Kristersson om utökat militärt stöd för stridsfordon 90. President Zelenskyj blev också i helgen lovad 19 stycken F-16-plan från Danmark, och ett större antal från Nederländerna, 42 stycken är en siffra som uppgetts.
En som också besöker den svenska regeringen i närtid är Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram, som fick Nobels fredspris 2020. Det har dock inte inneburit att världens rika länder solidariskt fortsätter att se till att hålla den globala svälten stången. Enligt FN lider 345 miljoner människor av akut undernäring, en siffra som har mer än fördubblats sedan 2019. Dessutom är 50 miljoner i 45 länder på gränsen till svält.
Det är en mycket dramatisk och allvarlig situation, enligt FN:s livsmedelsprogram.
En situation när hjälpen från världens rika länder borde öka. Istället sker det motsatta. Stödet från givarländerna minskar för första gången på många år. Därför tvingas nu FN:s livsmedelsprogram, World Food Program, skära ned på hjälpen till de hungrande.
– Gapet mellan behov och tillgängliga resurser har aldrig varit så stort i modern tid. Det innebär att vi går igenom en tuff prioriteringsinsats. De som bara är hungriga får inte hjälp utan det är de som svälter som får hjälp, berättar Carl Skau, biträdande chef för FN-organisationen, när han intervjuas av Ekot, SR.
Det är en kombination av ökade konflikter, inte minst kriget i Ukraina, och klimatförändringar som har förvärrat undernäringen och gjort att alltfler människor, många barn, inte kan äta sig mätta. De länder som är hårdast drabbade är Afghanistan, Burkina Faso, Kongo, Etiopien, Mali, Niger, Nigeria, Somalia, Sydsudan, Sudan, Syrien, Venezuela och Jemen. I Syrien har ökningen varit störst. Där behöver nu två av tre personer hjälp med att få mat för att klara dagen.
– Mest dramatiskt är det i Syrien, Jemen och Afghanistan just nu. Där har vi tidigare under året halverat matransonerna och nu drar vi ned på antalet vi hjälper, säger Carl Skau i intervjun med Ekot.
De som lider av hunger i år kommer att svälta nästa år. De akuta behoven kommer att öka.
– Antingen så dör man, eller så flyttar man vilket innebär migration, eller så revolterar man vilket innebär politisk instabilitet, säger Carl Skau till Ekot.
Vad har då hänt i givarländerna i väst? Enligt Carl Skau har flera givarländer flyttat sitt fokus till inrikespolitik och andra frågor, som Ukraina.
Före pandemin nåddes annars fler framgångar, också när det gäller tillgången på mat.
– Nu behöver vi hämta inspiration i det. Vi har slungats tillbaka, men vi måste hitta tillbaka till den kursen vi var på tidigare. Jag känner mig också hoppfull att det går att göra skillnad, säger Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram till Ekot.